Hämtade in Bilan och Vincent från hagarna innan Anneli kom förbi efter jobbet.

Herr V och jag hade en konflikt redan där.

Först fick jag gå och hämta honom längst bort i hagen där han först vände och gick åt andra hållet när han såg mig.

Ebba däremot kom fram till mig och fick grimma på sig så då gav han upp.

Utsikten av att bli lämnad ensam i hagen lockade väl inte värst.

Han började däremot att springa runt, runt oss och sparka mot oss ( fast på lite håll ) och bete sig som en dåre !!

Anneli kom och vi klädde på hästarna.

Jag vet inte om jag skrivit nångång att Vincent inte går att tränsa på det normala sättet ?

Jag lossnar bettet från ena sidostycket och tar på tränset med bettet hängande vid sidan.

Så lägger jag ena handen över nosryggen, öppnar munnen försiktigt med ena tummen och tar in bettet sidlänges i munnen på honom.

Gör jag så här så står han lugnt och suger direkt tag i bettet när det kommer in i munnen så det är bara att spänna fast sidostycket igen.

Försöker man tränsa normalt får han panik och kastar sig.

Lägger man inte ena handen på nosryggen så kan man glömma att få in nåt bett överhuvudtaget.

Så skrittade vi iväg ut i skogen och var borta lite mer än en timme.

Båda hästarna var lite pigga,tittiga och hoppiga - mest pga blåst och kyla tror jag men det var inte mer än så .

Kände mig till att börja med arg ( för att vi bråkat i hagen ) och för att han bara inte kan "uppföra sig ".

Sedan blev jag ledsen för att det inte funkar .

Jag tycker han är världens vackraste häst ... när jag ser honom riden av någon annan så blir det ännu tydligare hur vacker han är. I mina ögon.

Mot slutet blev jag arg igen !

Arg för att Anneli rider honom bättre än mig.

Arg för att jag är så himla FEG !!! Hur farligt kan det vara egentligen ?

Och arg för att han är "dum" ... dum och vacker och helt enkelt alldeles,alldeles underbar.

När Anneli åkt och jag blev ensam i stallet satte jag mig ner och grät en skvätt.

Bryta ihop och komma igen kallas det väl ...

Hjärnan säger åt mig att sälja och gå vidare.

Hjärtat skriker rakt ut.

Jag har en gång sålt en häst jag älskat lika totalt som jag älskar Vincent.

När jag sålt henne la jag av med hästar helt de närmsta 12 åren och gick inte ens i närheten av någon häst mer.

Jag kan än idag inte prata om henne utan att få en klump i halsen och vilja skrika rakt ut.

Nån dag ska jag göra ett inlägg om henne  ...

Jag tror inte att jag klarar att sälja Vincent.

Jag tror inte jag klarar att lämna bort honom överhuvudtaget.

När jag köper en häst så är det för livet.

Ett livsåtagande ... det har jag sagt sen jag återupptog mitt hästintresse.

Varför ska jag ändra mig nu ??

"Woe Unto Thee "

Vart har jag lagt mina vantar nånstans ? *letar*

Jag höll på att gå åt när jag fick skrapa av snö/is från vindrutan ... har nog inte fått upp värmen i fingrarna ännu !

Åkte upp till VC med dottern och hennes onda fot och fick träffa min husläkare.

Dottern går väldigt snett med sin vänstra fot och den är snedvinklad, svårt att förklara. Hon har haft ont av och till senaste året, men nu sista 2 veckorna haft konstant ont.

Hon vill inte stödja alls på insidan av foten fn.

I vilket fall så ska vi in och röntga den nästa vecka och hon ska äta Ibumetin i 10 dagar.

Visar röntgen inget så ska jag ta kontakt med någon som var duktig på ilägg till skor och prova ut vad hon kan tänkas behöva.

Läkaren tror att det handlar om snedbelastning men vill ta en röntgen för säkerhets skull.

På våran vårdcentral är det förresten Pökförbud ... borde införas på alla vårdcentraler tycker jag ;)

Oj, här går man ut ,halvt om halvt vaken, och ser att det faktiskt HAR snöat inatt.

Trodde jag faktiskt inte !

Det ligger kvar på gräsmattan och biltaket än så länge, kommer nog att ha smält snart för det är plusgrader ute.

Tycker nog det är lite väl tidigt ... undrar hur vintern kommer att bli om det börjar redan ??

Idag är en ledig dag - ja, jag är faktiskt ledig i dagarna 3 !

Ska till VC idag med  yngsta dottern som har problem med en ond fot och Anneli skulle komma hit vid 16 efter jobbet.

Planerar bara att rida ut och prata ... jag har legat "hela" natten och grubblat så jag tänkte överösa henne med en massa konstiga tankar och ideer =)

Bjuder på ett par bilder på Billan från igår, hon körde lite vild och vacker tema och det blev en hel del bra bilder.

Även liten gammal ponny fick lite skutt i sina ben när han stod och såg på hur Billan showade loss !

hästar på den här gården.

Billan visar upp sin allra finaste sida :

and mr Hyde.

Min sockersöta, oskyldiga och snälla halvarab

byter skepnad och går till attack i hagen

Tala om att testa alla gränser till max på en och samma dag !!! 

Pysslade om lilla grisEbba imorse och redde ut hennes svans hon nog gått och dragit igenom kardborrsbuskarna igår. Så den såg ut !

Ren och fin fick hon sedan knalla ut och vara själv i hagen en stund.

Jag vill inte att mina hästar inte ska kunna gå själva, att alltid behöva se till att ha sällskap ... näää, det ska dom fixa bara.

Dom brukar få träna på det tidigt så dom vet att dom inte dör av att vara ensamma nån timme vare sig det är i boxen eller hagen.

Ebba tog det med ro. Stod och ropade lite vid grinden, men var lugn hela tiden.

Sedan tog jag mig an herr V och redde ut den där pannluggen med tistlar/kardborrar i som jag inte orkade ta tag i igår ( och låg och grämde mig över halva natten ).

Sedan klädde jag på honom och tänkte skritta ut en runda.

Så fort jag suttit upp kastar han sig åt sidan. Han fick syn på islandshästarna tvärs över vägen ... suck.

Vi skrittar iväg bortåt vägen och hinner inte värst långt innan det blir en konflikt.

Vincent vill inte gå ifrån stallet och jag tycker gott vi kan göra det.

Han börjar backa, snurra och slå med huvudet men går framåt några meter efter lite påtryckningar innan han stannar igen.

Den här gången ger han sig inte och börjar sparka mot skänkeln.

Jag lägger till spöt litegrann och han ställer sig  rakt upp 3 ggr i följd.

Då kände jag bara att nu ger jag upp.

Han vann och vi skrittade tillbaka till stallet. När islänningarna kommer inom synhåll igen kastar han sig åt sidan .

Just nu känner jag bara att jag inte orkar mer av det här.

Jag orkar inte med dessa konflikter vid ridning, jag orkar inte vara rädd för nåt som ska vara roligt och avkopplande.

Kanske är det dags att jag inser att den här sortens häst, med humör, nerv och tryck under hovarna, inte är min typ av häst längre ?

Jag har nog blivit för gammal och för feg.

Det skulle ju hjälpa om jag kunde rida iofs.

Kanske är det här jag ska kapa ner på antalet hästar ??

Med den häst jag inte klarar av och är rädd för att rida.

Samtidigt är det den häst jag älskar mer än nåt annat.

Är det en egoistisk kärlek när jag uppenbarligen inte reder ut det ?

är det en betydligt lugnare dag, börjar inte jobba förrens kl 16 så har hela dagen att fylla med roliga saker.

Igår kväll, mitt i stressen jag kände, tog jag tag i min illaluktande tvättmaskin.

Har länge tänkt att jag måste göra nåt åt den, luktat skunk i den, så igår underökte jag gummibälgen.

Inte konstigt om det luktat, hittade en grå kletig massa proppfull med bakterie som hämtad direkt ur " Rent Hus " och jag kunde se programtanternas förskräckta miner och utrop framför mig.

Illa !

Så det blev skurning av tvättmaskin och sedan ett tomt 95 graders program och så har den stått öppen inatt för att torka till.

Så nu hoppas jag Rent Hus Tanterna håller sig tysta och lugna ett tag *s*

Imorse när jag som vanligt hasade mig ut i köket för att sätta på det så viktiga morgonkaffet trampar jag i nåt blött. Väldigt blött.

Närmare bestämt hundkiss.

Mysigt.

Det händer nån enstaka gång att hon inte lyckas hålla sig en hel natt, ibland tror jag hon yrar runt för mycket när vi är ute så hon glömmer av att kissa .

Det var bara att duscha fötter och skura golv kl 6 imorse.

Bra start på dagen.

Eller är det så att dagen bara kommer att bli bättre när man startat upp den på nåt mindre trevligt vis ??

Hinna få upp 3 ovilliga ungdomar på morgonen, kissa hund, släppa ut hästar, se till att stora dottern kommer med 7 bussen samtidigt som sonen hämtas med taxi mellan 7 och 20 över 7 ( måste vara på 2 ställen samtidigt, omöjligt men jag lyckas nästan )

och sedan infinna mig pigg och glad på jobbet 7.30 för att ta hand om 9 dementa personer får mina stresshormoner att slå i taket.

Lunch mellan 10 och 11 ... hem och fodra hästar och kissa hund.

Har även hunnit plocka undan disk och sätta på en maskin med tvätt och nu ... en kopp kaffe och ett blogginlägg som jag inte vet varför jag skriver egentligen ??

Sedan tillbaka till jobbet fram till kl 16 , ser att jag måste in på ICA på vägen hem - kylen gapar tom ,innan det är dags att ta tag i allt som ska göras här hemma ikväll med djuren, mat och läxor.

Egentligen är det konstigt att jag inte går in i väggen oftare känner jag *s*

Och inte bara jag ... hur många är vi inte som far runt som skållade troll dagarna i ända ??

Visst får jag skylla mig själv som skaffat barn, hästar, hund och valt att bo på landet ... men jag gnäller av mig lite iallafall oavsett vad andra tycker.

Så det så !

Nä, bäst jag sätter lite fart ... jag hinner nog plocka lite i hallen oxå innan jag far tillbaka till arbetet ...