För snart 5 år sedan blev jag sjukskriven från mitt jobb, jag försökte under åren gå tillbaka vid ett flertal tillfällen men det funkade inte.

Ekonomin blev ju förståss därefter och mitt mående var allt annat än bra.

Jag försökte så länge det gick att ha stall och hästar kvar men det blev mer och mer tydligt att det inte inte gick.

Ebba såldes först till ett jättetrevligt par och vad jag vet har hon det jättebra idag.

Becca tog försäljningen hårt - precis som jag, men jag visste att det var tyvärr rätt beslut.

Så var då Vincent kvar och jag hade hoppats på att jag skulle kunna behålla honom men det fungerade inte och jag fick ta det svåraste beslutet jag tagit i hela mitt liv - att leta nytt hem åt honom.

Älskade häst vad han betytt mycket för mig - jag var länge inne på att låta honom få somna in men till sist blev det så att han fick flytta vidare som sällskapshäst.

Jag glömmer aldrig känslan när han var lastad och jag stod kvar ensam och såg honom åka - det var slutet på min tid med häst och sista gången jag såg honom.

Jag grät floder - över honom, över de andra hästarna, över att mitt liv tagit en sådan jobbig vändning - tomheten finns där än och jag fäller en tår bara över att skriva om det här.

Becca tar farväl av Ebba